Sälg

I videsläktet är sälgen (salix caprea) den vanligaste och för biodlingen den mest betydelsefulla.
Sälgen är en buske eller någon gång upp till 10 m högt träd, är allmänt spridd i landet, den blommar på bar kvist med ganska stora, nästan oskaftade hängen, med talrika blommor. Liksom hos alla andra videarter sitter hanblommor och honblommor på skilda individer.
Pollinationen sker med insekternas, främst binas hjälp. Blommningstiden sträcker sig över något mer än två veckor. Sälgens pollen har ett klibbigt oljeskikt på ytan, pollenkornen fastnar då lätt i insekternas hårbeklädnad. Sälgpollenet är ett utmärkt näringsämne för bina, med en äggvitehalt som kan stiga till 51% och en fetthalt på ca 4 %.
Den äggvitetillförsel, som bisamhället får under våren genom sälgens och övriga videarternas pollen, kan ha avgörande betydelse för samhällets produktioneresultat under den kommande sommaren.
Biodlaren bör fördenskull, om han har möjlighet, plantera viden, helst av olika arter, för att förlänga blommningsperioden, enkelt genom att sätta avskurna kvistar i marken, av pollenets betydelse är hanplantor att föredra.
Sälgens nektarproduktion är av ringa betydelse.

Källa: Biväxter Åke Hansson

 

Sälg (Calix caprea)

Sälgen, binas livsviktiga frukost på våren. Sälgen är en av 36 videarter i Sverige. Alla viden heter Salix på latin, men variationen i utseende och levnadssätt är stor. Då ska vi inte alltid se stora bikupor framför oss. Många bin är solitära vildbin, det vill säga de lever helt ensamma. I hanhängena samlar bihonorna pollen som föda till sina larver.

Källa Jordbruksverket