Hassel

Hasseln är en buske 2-5 m hög, den blommar på bar kvist. Hanhängena är färdigutbildade redan under föregående höst, de sitter fästa två eller tre tillsammans. Honblommorna utvecklas i ändställda knoppar, ur vilka de långa röda märkena sticker ut. Pollineringen sker med vinden.

Hasselns blomningstid växlar mycket från det ena året till det andra beroende på variationer i väderleken. I våra trakter blommar hasseln vanligtvis i första delen av april, men många år mycket tidigare, ja, redan innan bina hunnit ut.

Busken blommar först ca 10 år gammal, men under dåliga betingelser utvecklar den större antal hängen endast vart tredje eller fjärde år.

Varken han -eller honblommorna producerar nektar eftersom den är anpassad för vindpollinering. Pollenet är mycket lätt och saknar ståndarmjöl, det olje eller hartsaktiga överdrag som är typiskt för insektsblommornas pollen. Trots sin karaktär av vindpollen, beträffande äggviteämnenas mängd och natur är det av värde för bina. Pollenet innhåller ca 30% äggvita och ca 4% fett. Pollenklumparna har en gröngul färg.

Försök har visat att bina mycket väl kan föda upp fullgott yngel ur enbart hasselpollen.

Ytterst sällan påträffas pollen från hasseln vid analys av honung, på grund av den tidiga blommningen, har det förråd av pollen som bina kunnat hämta, förbrukats innan någon honung producerats i samhället.

Hasseln växer i skogsbryn men även ett viktigt inslag i lövängarnas och lundarnas vegetation.

Den invandrade till vårt land i början av den värmetid, som bröt in under isavsmältningens slutskede. Under stenåldern och bronsåldern då klimatet var varmare, spred den sig till trakter långt upp i Nordsverige, där den inte nu förekommer. I våra dagar är den allmänt spridd endast upp till Bergslagen.

Källa:Biväxter Åke Hansson